Gudinnors like

Om du nånsin vill berätta hur vacker jag är,
eller hur grym och likgiltig,
glöm då inte, min älskade,
att koncentrera på min skönhet
och inte på dig själv!

Om du vill beskriva min unga kropp,
hur min känsliga
hals tog emot din kyssar,
eller hur mitt lätta leende
fick dina blickar att dansa
som stjärnfall över himlavalvet,
glöm då aldrig, min älskling,
att all skönhet du sökte hos mig
var skönhet som sökte just dig!

Ja, som ett rosenfrö till evig glädje
gömde den sig kvar inom dig
och så fort du avviker
en enda millimeter från
den innerligaste bilden av min skönhet:
mina kyssars smak av vin
- åh, mina kyssars smak av vin,
din fristad från all bitterhet! -
då har du snart glömt bort
vad suckarna inom dig längtat efter,
ja då, min älskling
är du åter i min famn igen!

Runa Goterman, sommaren 2009

tonen

Tonen är allt.
Det spelar ingen roll, kompis,
vad du vill berätta.
Strax ovanför hjärtat,
precis här, där handen
nu ligger på ditt bröst.
Där finns den. Tonen.
Locka dit. Tanken.
Locka dit. Minnet.
Låt din andedräkt fukta ditt frusna minne
precis som en kvinna,
ja, som minnet
av en sommarbris utifrån från havet
fuktar torra läppar
mitt i vintern
på en trist gågata i Geneve eller i Oslo.
Tonen, sök tonen,
glöm allt annat.

frihet

tänk att vara
en liten tatuerad fågel
på ditt ena bröst
och en morgon lyfta vingarna mot molnen
och segla...bara segla
ner till ditt andra




Ur Dikter jag aldrig
har skrivit och aldrig
kan glömma
1979

jeppar

En alkoliserad skådis utsätts för ett cyniskt skämt av några scenarbetare.
En dag vaknar han upp ur sitt rus och finner sig vara nytillsatt chef på SVT med obegränsad tillgång till droger, lyx och makt.

Lars Norén och läkemedelsindustrin

En anti-deppkonsult från Skara
ville på reklamen spara
så han köpte pauser i en Norénpjäs
som bara av sjuka
kunde ses:
Nu säljer han som bara! (fan)


Bakgrund: Enl uppgift "på Nätet" ska läkemedelindustrin ha sponsrat Lars Noréns pjäser från 90-talet och fram till dags dato, eftersom de "håller liv" i folks depressioner. Denna typ av kulturponsring sägs ha pågått sedan tidigt 1900-tal. Strindberg, Kafka och Bergman har tillhört de mest sponsarade dramatikerna. Källa: wiki

ref: poesifesival

mobilisering

för många
för snabbt
från fel kulturer

utan krav
utan tanke
utan att fråga oss:




solidaritet - med vad
frihet - för vem
sönderfall - för alla

Dom anställda

Redan klockan15:30
provar dom ytterkläderna,
tittar på klockan,
sminkar sig,
fixar med sina påsar.
Redan klockan 15:30!



Som en sekt från yttre rymden.
Dom rör sig identiskt.
Säger samma ord.
Vid samma tidpunkt.
Men hur kommunicerar dom?
Och vem för kommandot?

Exakt kl 16:55 väller dom
ut på gatorna och rusar
tilsammans iväg
mot bussar och t-bana,
som på en given signal
från huvudkontoret.
Yttre rymden?

17:06 - tomma gator.
Ensam kvar vid datorn
i fönstret mittimot
sitter en skön syn...

Vilket skitgöra!
Vilket hästjobb!
att få henne att titta upp:
men till slut
lyser i genomsnitt
sju leende per dag
in genom mitt fönster.
Detta oavsett årstid.

All slags lyx
börjar med en
påhittad älskling
i fönstret mittimot...

* * *

Älskning,
jag har slutat med sex
för länge sedan, kan vi inte
bara en gång till
skattefuska
lite i din soffa
- skattefuska
å, skattefuska
kasta momspappren åt helvete
gumman,
fuska lite...
fuska lite nu...

ja ja... vi drar väl av
natten med kolagänget
som rep, gumman,
fuska lite...
fuska upp dej lite nu...

Ur pjäsen "Kolapps - En pjäs om små företagare"

vad får dej att tro

En gång sa en stad
till en poet:
- Vad får dej att tro
att du är poet?



- Vad får dej att tro
att du är en stad?
svarade poeten.

Och nu ylar Dom åter
innifrån stadsmurarna:
- Ta in fler och fler,
men inte ända hit in!

- Vad fick dej att tro
på evigheten, du
enfadiga lilla stad!


* * * * *

Judge: "Who recognizes you as a poet?
Who enrolled you in the ranks of poets?"
Brodsky: "No one. Who enrolled me in the ranks of humankind?"
Ref:1

En oreda är Naturen...

En oreda är för övrigt hela Naturen;
berg och fjordar och dalar verkar hitslängda
utan någon som helst tanke.

Nyponbuskar och gräs
växer lite hur de vill,
och på höstens kalla himmel
finns gott om tecken
att lura en sjöman i nöd!

Ska vi utmana Naturens
kraftigaste Kraft, Älskling,
måste vi överges:
överges och överge...
- först då kan vi kalla oss hitslängda
och längta hemåt igen...

ref: 1

klippan

Vill du lära känna klippan,
var tyst.
Då lyssnar den.
Säger ingenting.
Likgiltig för årstider.
Skyddar utan ord.

Så länge tystnade inte olaglig...

Dissidenten önskade bli stämd
för vad som helst, gärna ett politiskt
och tvärvetenskapligt brott.

Han drömde om politisk asyl
i ett annat land:
gärna med gratis mat och gratis logi
och en närhet till Krogen!

romantik för honom,
romantik för henne:
en dansbana, brevid
ett biljardbord...

Sällan visste någon
hur han visslade
Charta 77 visor,
tyska anarkister
sånger från Spanien.

Ovetenskapens rätt att döma:

Die friheit is weit
doch, wir sint bereit.
Wir kempenf und sterben
fur dich, Freiheit!

Ost och bröd, mjölk och vin...

Mamma, mamma, det står en ful jävel
och blänger ute i skogen!
- Usch då, men har du köpt ost
och bröd, mjölk och vin?

Mamma, mamma, dom våldtar en kompis
nere i södra gångtunneln!
- Usch då, men har du köpt ost
och bröd, mjölk och vin?


Mamma, mamma, vi måste flytta nu
polisen kan inte längre beskydda oss!
- Usch då, men har du köpt ost
och bröd, mjölk och vin?

Ref: 1

breathe free...

what a job!
what an effort!
to breathe in

and afterwards:

what a feeling!
what a release!
to breathe free again...


ref: link to the photographer

änderna

På var sitt isflak, och omgivna
av nattens nya is
står ett tjugotal gräsänder
blick stilla i kylan
- som om de deltog
i ett urgammalt spel,
vars regler för oss andra
ännu är okända.

Ofta på Östermalm
inser man inte
hur nära Djurgårn vi bor.

Surtsey

skriv om

Ni som klagar på den vilda naturen i min poesi,
inse läget, de föddes ur ett heligt raseri!

Ni som fördömmer röken, elden, ursinnet i min poesi
inse läget, de uppstod ur en rasande ångest!

Många gånger försökte jag också dikta
politiskt korrekt och lagom radikalt,
men trots all retorik
och trots allt hyckleri
kändes mina ord...ja, ni vet...liksom
utan klang och utan rytm och välljud
- ty det var ej i raseri ja´ skrev!

Ja´ vände sedan åter till Sanningen,
den rika Sanningen på Nätet,
och sedan dess
i raseri, i raseri ja´ skrev...

( dikten skall viskas, jo du, nästan väsas...)

(Fritt efter Erik Blombergs översättniong 1918 av
Hafis, persisk poet & Goethes vän, 1300-tal.)

freedom road

Freedom road leads you to
Urbergsgränd,
take left on Forntidsvägen
and you see my fine white house!


And if you choose
the Bronsåldersstigen,
you also reach my house
but from the behind.

Please, bring love, snus,
treo and lättöl!

en annan poet

Han kysste insidan
på sin hand och log.
Kysste och kysste
och kysste.


Och ingen kunde ju ana
vad den handen
en gång haft för sig.
Därför kallas han allmänt
"lite småknäpp"...

Tack för visad hänsyn!

stod det på en skylt jag passserade på E4an.
Inget mer.
Blev full i skratt, nästan förolämpad.
Vadå visad hänsyn?
För vad?



Kanske handlar det om en listig
version av "Akta lekande barn!"
Nu ska dom "fan e mej" få tänka till!
Eller också har en textrad trillat bort.

Var sig man vill eller inte, inställer sig
de där frågorna:
- Har jag förtjänat detta tack?
- Vilken hänsyn har jag visat, egentligen?




Tack för visad hänsyn!

Lämplig text på en gravsten.
Eller på ytterdörrren hos en nervsjuk.

juli, ångest

För oss som varken
kan njuta, eller en gång njöt
oförskämt mycket,
är juli full av ångets.

Snart är det slut.
Vi hann inte med
i år heller.

När tärnor käbblar

när tärnor käbblar
i Grundsunds hamn
- då går det undan

en hit, en dit
men alltid beredda
på här och nu

vad tänker en tärna
när den möter en svala:
kolla - en sån där!



When terns squabbling
in the harbur of Grundsund
- everything goes quick


Ref: 1