Ebba Lindqvist - när hela havet stormar

"Vi som är födda vid havet,
var vi bor gör detsamma.
Det blåser alltid en vind
omkring vårt hus."

Ebba Lindqvist 1908-1995
Ebba Lindqvists språk är ungefär lika enkelt och otvunget som när Wisława Szymborska blåser ut röken från en nytänd cigg. Mest lättillgänglig blir hon när hon diktar om livet i Bohuslän. Om havet. Om människorna som bor där. Om vinden, de karga klippornas eviga kärlek. Ebba Lindqvist är inte bara en av 1900-talets mest centrala lyriker, vars dikter tonsätts på löpande band, hon är också en av de få kustnära poeter som kan klappa Evert Taube på axeln och säga:
- Du och jag, Evert, vi kan ungefär lika mkt om fiskarna och havet. Du ditt, och jag mitt.

Ebba Lindqvists dikter talar för sig själva. Det känns fånigt att lägga ord i hennes mun. Hon är ett eget hav av ord och musik. När en Poet vet exakt vad Hon har att säga. Och säger det med en absolut enkelhet. Utan att trixa till det. Då blandas känsla och tanke till en organisk massa. Orden liksom småsjunger fram sig själva. Dikterna skapas av en naturlig och underliggande ström. En skön våg som bär med sig språket. Så är det med Nils Ferlin och Dan Andersson. Och så är det med Ebba Lindqvist.


Hela havet stormar
Hade alltså en plan. Tänkte sätta upp Ebba Lindqvist dikter ute till havs. Sju gånger sju meter stora plakat. Ute på kobbar. På några fyrar. Och på några skär. Från Inge Schiölers ö, via Hållö och Måseskär, och ända ner till Marstrand. Väl synliga för sjöfarare. Material: segelduk, stormplåt eller granit. Inte fan vet jag. Tänkte söka upp en konstnär i Värmland och be honom bli materialansvarig. Gärna någon som gillar katter & mostrar. Föredrar själv - faktiskt! - hundar. Och dikterna skulle enbart sitta uppe över vintern, under lågsäsong. Mellan 19 oktober och en kylig morgon i början på mars. Den stora kostnaden, miljonbeloppen, ligger emellertid i att dikterna måste monteras ned varje lördag och sedan sättas upp igen varje måndag morgon - ja, inte ens poesi bör arbeta på en söndag. Så kan vi inte ha det!
- Ett orimligt projket!
- Hur orimligt?
- Lika orimligt som att nån blåser säckpipa på Fuji! (the dream)
- Ja ja...
- Varför då då?
- Och i vilket syfte!
- Tja...för att belysa poesins otillgängliga gömställen i vår kultur. Projektet ingår så att säga i "Nordsjömyten". Men projektet skulle också klart och tydligt synliggöra tragedin hos en kultur som av tradition inte förmår att samsas mot ett yttre hot, eller ens ta tillvara nya tiders möjligheter.


Likt kobbar och skär
möter vi ensamma stormen.
Sån är vår natur.




Gunnar Eriksson
- Jaha. Och hur skulle nu detta öka Bohusläns turism mellan vecka 24 till vecka 36, enligt de EU-anpassade direktiv som gäller för de kommunala turistbyråernas budget? Och med vilken statistik kan du bevisa att vår lokale ICA-handlare eller granitexportör skulle få råd att köpa sig en ännu större Nimbus eller Hallberg-Rassy om dessa dikter nu "sattes ut till havs"?
- Och varför skulle dessa dikter vara allmängiltiga för en turistande kinesisk eller japansk skolflicka? Vem fan i Japan om man får fråga, eller i Scottland, eller på Nya Zeeland...eller på Jylland för den delen, tror du, är intresserad av en poet som enbart diktar om makrill? Makrill på morron, makrill till middag, makrill till kväll. Sommar och vinter, makrill, bara makrill, makrill, makrill!

Claes Fredelius
- Hm, well, mitt bästa svar just hu, Herr Komunalråd, är en utomhuspoet, och en svartklädd och tunn flicka...hennes fyra favvorader av Ebba Lindqvist. Det är mitt bästa svar just nu. Kanske mitt enda nånsin. Nedifrån, skroll upp, ca 3 cm där hittar ni citatet. En sak till: hörde Göteborgs Kammarkör i Lysekils kyrka. Det var rätt så magiskt.


Ett projekt som sjönk till botten
Ack ja. Hur ska detta gå till? Kanske kan vi få låna Nolhotten för att spika upp dikterna? Stellan kunde samtidigt berätta några skrönor från bronsåldern. Skrönan om Greby, skörnan om Skomakaren, hela Tanums Hede verka vara en gammal skröna! Och vem ska finansiera eländet? Vem ska till exempel köra ut turistbåtarna till skären, mitt i vintern? Bara filtarna av äkta Gute ull kommer att gå på en förmögenhet! Och dessa tillstånd? Kommunerna måste antagligen grundluras för att att förmås göra något som är så här komplext och oidylliskt.

Så här tänkte jag då, alltså: Låt oss först ge ut en diktbok med Ebba Lindqvist. "Det bästa av Ebba Lindqvist" För att visa på långsiktigheten i vår otålighet. Och för att presentera Ebba Lindqvist för läsarna med det bästa hon skrivit. I komprimerad form. Typ 17 dikter om Bohuslän. En sån bok finns nämligen inte.

Då kanske kommuner och andra finansiärer skulle mjukna. Så jag kollade med Karl-Axel Wikström på Sällskapet Ebba Lindqvists Vänner:
- Hallå Karl-Axel, jag vill ge ut en diktsamling med Ebba Lindqvistdikter. Är det ok? Jag pröjsar själv. Vill inte ha en spenn av er.
- Vilka dikter då?
- Dom bästa.
- Nja. Vi vill nog hellre att Bonniers ger ut en bok av Ebba Lindqvist.
- Och det ska de göra?
- Vet inte.
- Du vet inte.
- Nej.
- Hur vet du att ett 08-förlag har kompetens nog att veta vilka bohusdikter som ska publiceras.
- Vem vet det då?
- Jag vet.
- Du vet?
- Mm...
- Och vad gör dej kompetent.
- Jag utgår från "den stora vanligheten" inom mej.
- Är det en bra metod?

- Tja, det är en början. Jag väljer ut de tjugotre bästa dikterna av Ebba. Sen skickar jag dem till Gunnar D Hansson och tre andra stadsanställda poeter. Och till 2 ressigörer, 3 kompositörer, 1 körledare och 17 körmusiker, samt 9 utflaggade konstnärer, varav en - vår nye projektledare kanske? - just nu går omkring och blåser säckpipa framför berget Fuji i Japan...jag kan se honom, ho ho...här...på skärmen!
- Vad snackar du om nu?
- Jorå, visst sörru...det där ska nog ordna sig! Och sen snittar vi deras respektive urval till cirka sjutton dikter. Jobbar enbart med Pythagoras nummerologi nuförtiden, förstår du! Konsulterna erbjuds dessutom att lägga till egna favoriter. Och får du med en ung uppstickare som är avundsjuk på Ingvar Oldsbergs "Trevlighetsmonopol" så kanske du får ett nytt TV-program på kuppen!
- Skicka de dikter du avser till oss, så får vi diskutera detta i Styrelsen.
- Orkar inte. Ni har fel attityd. Lägger upp dom på min blogg.
- Nej, det får du inte!
- Tänk bara tanken...ha ha...om Odyssevs skulle segla förbi en av dikterna?
- Jag förstår dej inte.
- Din röst gör mig deprimerad.
- Jasså!
- Din slips gör mig deprimerad.
- Jaha.
- Ta bort den från mikrofoenen då!
- Jasså, ursäkta. Har du nåt mer att säga?
- Jo.
- Vadå?
- Jag vill ge dig en gåva!
- En gåva?
- Jag vill ge dig en gåva som ingen fått förut, jag ger dig min ensamhet
den varar till livets slut.
- Det där är ju Ebbas ord!
- Sätt ut dom på en kobbe då, tjockskalle, så folk hajar det!
- Nu vil jag sluta, det är så otrevligt att tala med dej, Runa!
- T S Elliot?
- Vad snackar du om nu?
- Hälsa polkagrisslipsarna och Josef Frank-trosorna!

- - - - -

Envoi: Vår vän med säckpipan
Gotiska Klubben tar tacksamt emot input till detta evigt havererade projekt: Vänlighet, kunskap eller pengar, helst yen, så att vi åtminstonde får råd att översätta dikterna till japanska så att vår vän med säckpipan förstår vad det handlar om. Låt oss börja om och börja i rätt ende: jag tror att översättningen till japanska kan bli ett genombrott.

We, born at the see,
no matter where we live,
a wind allways blows
around our house...