torsdag 13 november 2008

En av vår tids stora poeter - Kjell Höglund

Tradera Youtube Wiki Google Bloggsok Sesam Bokbörsen Kjell Höglund låter bäst på vinyl. Den saken är säker. De digitala litografierna är utan chans. Att ta betalt för en fildelad Kjell Höglund är dessutom lika omöjligt som att ta betalt för ett samtal vid en bardisk eller i en toakö, eller var man nu uppträder på Livets Krog. Internet är som berget. Och dom som ropar mot Berget och sedan kräver betalt för dess eko, dom har valt fel terräng, helt enkelt. Tiderna förändras, liksom förutsättningarna. Poeter däremot. Dom förändras aldrig. Dom måste dricka väldigt mkt, förstår ni, för det är så mkt som ska komma ut...

Ref: Dn Dn Ssd Svd Svd Svd Ipred Ipred AB

Att spekulera i Höglund
Kjell Höglunds Lp-skivor från 70-talet ökar i värde. Att äga en "äkta Höglund" kommer om tio år prismässigt att jämnställas med en kaffeservice av Stig Lindberg eller ett träsnitt av Lars Lerin. Räkna med 2000% i värdestegring av tidiga Höglund, tror jag. Men låt oss lämna den inflationsskyddade sidan av ämnet: Vinyl Raritet

Man vänjer sig snabbt vid Kjell Höglund
"Man vänjer sig" borde ha underrubriken: "- en Stockholmsvisa". Låten handlar ju om Stockholm idag 2008. Hur sjutto kunde Höglund känna till detta redan på 70-talet? Det är en gåta. Och "Jag hör hur dom ligger med varandra..." framkallar en slags Nils Ferlin-association, fast Höglunds text är mer utsatt i sin ensamhet, och mer Felliniartad, än "orginalet" av Ferlin.

Favoritlåtar av Kjell Höglund
Hinner inte just nu skriva om mina konventionella favorilåtar av Kjell Höglund. Men han känns alltmer som en livslång vänskap så tid finns att återkomma till: Shangrila, Genesarets sjö, Getsemanne, Lugnare vatten och min absoluta favorit: Öppen sjö. De första raderna i Öppen Sjö håller Evert Taube-klass, dvs provencalsk klass. Återkommer om detta. Kjell Höglund liknar förresten Ingmar - "Åk själv!" - Stenmark i utseende, åtminstone när han står på scen. Kanske nåt för etno-sadisten Oskorei att ta upp som inhemsk (norrländsk) motvikt mot alla hans utländska idoler och förebilder ;-)

Vad vet jag. Humorn, melakolin, hjärtat, lågmäldheten, ömheten, och den skoningslösa klarsynen i text och framförande - nej, Kjell Höglund liknar inget annat inom svensk lyrik. Hoppas jag träffade honom nån gång under alla mina sena kvällar i Stockholm på 70-talet. Hoppas jag sa till honom, full eller glad:
- Fy fan, Kjell, vad du är bra!

Tillvaron enligt Goethe
Enligt Goethe kan den rena formen av glädje inte inställa sig när man är packad. Ligger nåt i det. Livets sanna glädje kanske är en gudagåva, som vissa av oss, med stort besvär, transporterar genom hela livet, ända bortifrån från barndomens heliga trakter.

Sordin
När du beskylls av både vänsterkommercialister och prylbögar för nostalgi för att du älskar t ex Sordin av John Holm, så är det kritikerna som är fel ute - per definiton. Vad du gör är att du "delar John Holms nostalgiska barndomskänsla", just det, och när du, eller rättare sagt, när även en 20-åring gillar John Holms 70-tals-röst, då har Holms sång redan blivit klassisk: dvs sången befinner sig nu bortom de kvaliteter som endast kan ställas i relation till det egna jagets subjektiva upplevelser. Jag antar att många svenska konstnärer hamnade i en slags död position mellan vänsterjesuiterna och den uttalat kommerciella musiken.

Klassisk nostalig
Klassisk nostalig är i vilket fall en av många grundkomponeneter i varje mänskligt drama. Det kallas för längtan. Det är bara vår extremt kommerciella tid som vill få oss att kalla 50-, 60- och 70-talsmusiken för nostalgi. Men allt fler har tröttnat på att konsumera mkt av dagens tröttsamma upprepningar. Vi vill ha känsla, perfektion och dessutom en moraliskt högstående konst, och då kan vi titta hitåt eller ditåt eller bara blunda och ta emot...jmf Ezra Pound:

Ité
Go, my songs, seek your praise from the young
and from the intolerant,
Move among the lovers of perfection alone.
Seek ever to stand in the hard Sophoclean light
And take you wounds from it gladly.


De sociala realismen, Eurupides specielaitet, har varit framträdande under många många år. Inget fel i det. Men nu går vi mot Sofokles ljus...och snart är vi hemma igen, hos Snorre och Aiskylos och alla dom andra.

Tassa runt ämnet
En annan sak...

5 kommentarer:

Anonym sa...

Som musikanalytiker suger du stenhård balle.

Men annars kan jag bara gratulera till din barnsliga kärlek för musik, tänk om dina andra sinnen var lika skamlöst opåverkade?
Jag tänker nu på lyrik, litteratur och samhällsnärvaro, då skulle allt du läste och levde i göra dig lycklig, oförbehållslöst.

Det är synd att den menlösa och naiva musikaliteten inte färgar resten av livet, som musiker gör det mig ledsen.
/Vickan Nippon

Anonym sa...

(här försöker jag lägga in länk till redan publicerad länk: http://tildetext.blogspot.com/2006/05/ferlin-och-frldrafrskringen.html)

(här tillblev att vackert och historiskt möte mellan en tidsbunden socialdemokrat och en superbore, men det låter sig tydligen inte göras under detta forum)


"Det slår mig plötsligt att ditt golv är mitt tak! Och jag vill inte att du och de dina klampar omkring där någonsin igen!
-inte ens i solidaritetens eller gamla klaras namn.

Nu får du suga på sparvarna och leva längs med rumpan. På med filttofflorna."
/Vickan Eremita

Gotiska Klubben sa...

/Vickan Nippon: Trodde det hette "tugga bult", nåja, i mörkret kan till och med en råttas tassande låta som sällskapsmusik, för den sömnlöse.

/Vickan Eremita: tack, lagt in din länk under Höglund och Ferlin

Anonym sa...

Hoppas Kjell mår bra.
Det är olidligt tyst från denna fina människa.

Varje del av mitt liv, från femton års ålder, har haft något att hämta ur Höglunds stora produktion.
Ofta till tröst, men också till stor glädje.

Hej.
->Mangan.

Anonym sa...

Who knows where to download XRumer 5.0 Palladium?
Help, please. All recommend this program to effectively advertise on the Internet, this is the best program!