En kvinna

De höll så hjärtinnerligt av varann.
En slinka var hon och en tjuv var han.
När han var i farten och snattade
låg hon på sängen och skrattade.

I fröjd och lust gick dagens larm.
Om natten låg hon vid hans barm.
När länsmannen klo honom fattade
stod hon i fönstret och skrattade.

Han skickade bud: "O, kom till mej!
Jag längtar, jag ropar efter dej!
Jag försmäktar, mitt härtas högt skattade -"
Hon skakade på huvudet och skrattade.

Sex på morgonen vart han hängd.
Sju vart hans kropp i gropen slängd.
När vid åtta jorden man krattade
drack hon rött vin och skrattade.

Heinrich Heine, 1797-1856

Tolkning Ture Nerman