fredag 14 november 2008

Lars Lerin på Waldemasrsudde 2008

Youtube Laxholmen Mellan Husen Wiki Google Bloggsok Sesam Tradera
Lars Lerin
Krakow. Marocko. HSB-hus. Sibirien. Björkskog. Anløp i Solvaer. Tråkig kväll i Schweitz.

Titlar på Lars Lerins akvareller som visas på Waldemarsudde på Djurgården till 18 januari 2009.

Han ser helt vanlig ut, värmlänningen Lars Lerin, ungefär som en korsning av Björn Skifs, Ingmar Stenmark, Kenny Bräck och Kjell Höglund. Vänligheten; koncentrationen; hastigheten; den ödsliga poesin.

* * * * * * * * * * Lars Lerin tackar för recensionen * * * * * * * * * *

TV4: Akvarellkonstnären Lars Lerin om sin konst ( Malou intevjuar)
TV4: Malou visar Lars Lerins tavlor
* * * * *

Ljusets råttfångare
De flesta av Lerins motiv har nåt gemensamt...bortsätt från en pedantisk intensitet i komposition, känslans envisa närvaro/frånvaro och en slags djupsinnig slarvighet a la zen....nämligen: ljuset...ljuset...ljuset!

Lars Lerin är ljusets råttfångare! Hos fiskarbefolkningen i Loftoten, i björkskogen, i Indien, i snön, på Sibiriens vidder, i vinden bland trutarna, överallt i det stålblåa mörkret: dessa plötsliga ljussken som får ögat att vilja kisa för att de är så intesiva.

Vissa av Lerins platser har man själv besökt. Andra tror man sig känna igen. Jag skrattade åt "Tråkig kväll i Schweitz". Ett minne dök upp. Det var precist så där tråkit illuminerat i Geneves borgliga kvarter. Men likväl förandligat, elektrifierat och "påtänt"(berusat)

...hur som helst, vad är det där extra som gör Lars Lerin till en av vår tids stora konstnärer? Vet inte rikitgt. Jag är väl ingen konstkännare heller! Men Lerins akvareller behöver knappast passera intellektet för att man ska uppleva dem: de går direkt in i blodet.

Svindlande, tunt, kusligt, ömsint
Alla som haft en bra förälskelse eller ett bra knull behöver inte ha gått på Kärlekshögskolan. Jag menar, det finns nåt ointellektuellt hos Lerin som jag högaktar, men inte kan förklara. Lusten att vilja kommunicera med var och en av oss utan att avkräva oss bildning. De stora konstnärerna är också de stora pedagogerna, likt älvar eller avloppsvatten finner de sina egna vägar.

HSB-husen är sanslösa. Svindlande. Tunna. Trist-spännande! Kusliga. Likväl ömsinta. Och jag kan knappt förklara varför. Och den där mörkröda persiska mattan i en av av tavlorna. Vi ler, kvinnan bredvid mig och jag.
-Iranska invandrarförorter?
-Tja, kanske det...men Lerins HSB-hus, det handlar likväl om nåt annat...om ljuset...ljuset...det övergripande ljuset.

Om Lerins mörka materia, skriver Sven:
"...lika stark som den mörka blåsvarta färgen i en stor akvarell av Lars Lerin, målad mitt i vintern i Lofoten. Med hjälp av dessa starka mörka färger, eller den tunga rytmen i musiken, skapas kontrasterna som är ursprunget till att vi kan se ljuset. Både Cult of Luna och Lars Lerin bevisar den vetenskapliga sanningen att det finns lika mycket mörk materia i universum, som den synliga. Och att våga möta mörkret, i alla dess former, är förutsättningen för att kunna se ljuset i tillvaron"


Från borglig till helig
Jag märkte nåt bland besökarna på Waldemarsudde. Även om många av dem var ovanligt distingnerade och kultiverade, så var de märkbart berörda...och då övergår konsten från att vara "borglig" till att bli "helig". Den här gången tyckte jag bra om Stockholms borgarklass. De kunde uppföra sig värdigt för en gångs skull, typ närvara. Vi behöver helig konst, det är inget snack om det. Och Lerin är så nära det heliga som det bara går att komma. (hade även jag den där Skagenkänslan i ovan bild, men skrev det aldrig, jmf Malou i TV4:

En känsla av Pink Floyd
Det heliga ruset...det kontrollerat kosmiska...den magiska kall-varma hypernärvaron... dessa defektsökande och kliniskt småsmutsiga altartavlor på Waldemarsudde...nej, sluta nu...metaforen är en återvändsgränd...okej, då kör vi så här...nu chansar vi hej vilt och skjuter från höften: det finns ta mej fan en Pink Floydkänsla hos Lars Lerin:

-

Klicka en gång, please, och läs vidare på låg volym...

Full på folköl. Beurusad av hasch, rymd, kosmos, heroin eller amfetamin. Mitt i en religös kris. Kanske nykär. Olyckligt kär. Eller övergiven. Kanske nån som har dött. Eller nån som inte ens haft vett att dö. Inte ens en tragedi. Kanske bara vanlig galenskap. Ja, vad som helst! Anorektiskt Borderline...von Dump! Men något, något mkt starkt och allvarligt i ens liv har just inträffat, och därför skärps blicken till en nära nog hallucinatorisk precision. Ungefär som när man andaktigt tittar på stjärnor på landet, med ett barn i handen. Barn gör oss naturligt allvarliga: därför älskar vi när de skrattar. Ja, ibland kan vi alla se verkligheten så naken och okonstland, som Lars Lerin målar den i sina verk.

Svängningarna bakom ett verks tillkomst
En vanlig människa, en icke-konstnär, kan ibland se verkligheten så här...men betänk då Konstnären som ser denna verklighet hela tiden... och dessutom är kapabel att förmedla till oss, inte bara vad han ser utan också vad vi själva ser och upplever. Svängningarna bakom dessa bilders tillkomst måste vara oerhörda. Jag får en El Grecokänsla av Lerins färger. Jag vet inte mkt om Lerins liv och vill inget veta. Biografier fördunklar verket. Läste att han söp som ett as en gång i tiden, men inte gör det längre. Strunt samma. Sup eller sup inte. Likväl vet jag att Lerins bilder tillhör några av de främsta som gjorts i Sverige under min livstid. Det retar mej att jag inte är kapabel att förklara dom.

Värdefull för många många i Sverige
Tanken har slagit mej flera gånger: varför finns det aldrig en Lars Lerin till salu på Bukowski eller på andra auktioner? Kanske för att ingen som äger en Lerin är korkad nog att sälja den. Så är det väl antagligen. Om Lerin gjorde en Damien Hirsts
och lät Bukowskis auktionera ut hans privata samling - många av ackvarellerna på Waldemarsudde tillhör Lars Lerin - tror jag Lars Lerin skulle få så hutlöst mkt trygghet att hans konstnärskap skulle kunna bli allvarligt hotat. Eller också är det tvärtom. I vilket fall tror jag att vi skulle se några av de dyraste priserna i Sverige - och att köparna skulle komma från många andra platser än det Stockholm som just upptäckt honom. Den här killen är värdefull för många, många, många i Sverige.
Naturen, arbetsplasterna, miljöerna. Det är våra. Och i Norge och i Danmark och i Sibirien...och annorstädes. Hitta en ljusmålare i hela Europa som överträffar Lerin. Finns inte.
Man måste känna sin samtid för att kunna hitta ljuset åt sin samtid. Lite korkat sagt kanske, men lite åt det hållet menar jag...utveckla...

Ett mästerverk är "Krakow"
Har tyvärr inte tillgång till Lerins "Krakow". Tar en Oslo-bild istället. Lerins "Krakow" föreställer en massa fönster på ett hyreshus i Krakow. Det är kväll. Och mörkbrunt. Och ensamt. Och tittar man noga, så lyser varje fönster på ett mkt speceillt och personligt sätt. Varma sken, kalla sken, dova sken, tydliga sken, starka sken, svaga sken, gula sken, vita sken, ljusgula sken, kritvita sken. Måste nog gå och titta en timme till på denna gobeläng. Man skulle nästan kunna namnge de olika förnstren i "Krakow" som "Hitchcocks fönster" "Zimbrowskas rökiga våning" "Mäklarens lägenhet" etc. Något olikartat verkar hända bakom varje upplyst fönster i hyreshuset mitt emot. Och vad sker då inte i de mörka fönstren! Lerin fullsträndigt briljerar i att göra varje ljusken till ett eget väsen. Ett mästerverk är "Krakow" och jag fylls av samma facination som ett barn som studerar de olika luckorna på sin första adventskalender.
- Tittar man nära på fönsterkarmarna, så är de ibland mkt slarvigt målade! säger damen bredvid mig till en annan dam.
- Ja visst, hela Naturen är lite slarvig...

All time artist
Nu räcker det. Nu kan ni gå. Nu vill jag klaga: vissa av målningarna hängde helt fel, de fick inte rätt avstånd till ögat. Andra hängde för tätt, och vissa var helt fel belysta, och ytterligare vissa borde inte alls varit där: hur stor Lerin en är så borde hans mindre betydande verk och småplock tagits bort. Dessa hämmar helheten. Sånt kan han visa för morsan! Dock: de små glasboxarna med brev, vykort och ateckninggsblock var fantastiska att se. Dom visar att Lars Lerin är det alla konstnärer villa vara: hela tiden konstnär. All time artist. Sådärja. Nu lät det genast finare.

Björkskog
Skrev av och översatte en dikt eller anteckning av Lerin(?)från norska:

OCH SNÖ
orörd snö
utan spår
hårdpackad snö
snöblåst mark
stora isflak, sjöis
kall vind
icke skyar
men snö i fjället
sammanhängande skysystem
EN FRONT


* * * * *

Mellan Husen, 2008, av Lars Lerin







Ref: SVD SSD DN svd

20 kommentarer:

Anonym sa...

Det här gör du bra! Jävligt bra. Bästa kultur recension jag läst.
/vickan

Gotiska Klubben sa...

Tack, det känns som att gå på lina över Stockholm, med två olika tyngder i händerna...kanske upplever man bäst Stockholms positiva sidor, om man slipper vara i närheten så ofta.

Tänk att en dag ställa ut Lerin i Grundsunds hamn. Skagenljuset i Bohuslän, och Lerins ljus: vilket möte! Urberget i våra lokaler - och Lerins stålblåa Lofotenmotiv.

http://www.skafto.net/index.asp?textid=264

Sven Teglund sa...

Vilken stark och lyrisk skildring du gör av Lerin och hans utställning, och jag känner igen mig; det är svårt att hantera alla dessa upplevelser som hans bilder väcker. Det är nog inte s¨konstigt att både du och jag refererar till starka musik upplevelser, för att försöka få grepp om det hela.
Väldigt kul att läsa din krönika och dela upplevelserna.

Gotiska Klubben sa...

Tack för det, Sven!

Anonym sa...

När men ändå är på Varldemarsudde kan man passa på och se Helmer Osslund, den fantastiske norrlandkonstnären.

Gotiska Klubben sa...

rim - håller med. Höll på att svimma där nere hos Osslund efter knockouten av Lars Lerin. Det blev för mkt. Tog en ekbacke-promenad och vände sedan tillbaka till Walmunds Udde:

Helmer Osslund har en underbar naturkänsla. Med lite hjälp av Paul Gauguin/van Goghs färgskalor sjunger blodet hos denna norrlänning. Och skogen och sjön och himlen.

När höstlöven lyser som mest intesivt i illrött och senapsgult tänker jag på Osslund.

Anonym sa...

Ikväll bjöd jag Gun på Indisk middag. Hon berättade att Lars konstnärskap föddes ur ett fruktansvärt uppbrott från den Norrman han levt med under många år. Hon var på Waldemarsudde samma dag som Gotiska klubben var där, det är hennes favvo på svensk olja. Tydligen har hon en liten Lerin som hon fått av sin syrra, men jag har inte sett den. Hon syr märkliga trådar Gun, Jailbirds hus, Lars Lerins hemlighet(?), vad kommer nu?

Anonym sa...

Tack för tipset om Lerin! Idag var jag och min kära hustru Jennie på Waldemarsudde, och det var verkligen en storslagen upplevelse. Jag vågar påstå att Lars Lerins bilder är de häftigaste akvareller jag någonsin har sett. otroligt kraftfulla bilder, som verkligen berör! Jag tappade nästan andan vid en del bilder, och blev en smula tårögd - Indienbilderna knockade mig, bilderna från Krakow och Sibirien likaså. Fantastiskt!
Humor, innerlighet, total närvaro, sorg, smärta, njutning, existensiellt fokus.
Mäktigt.

Gotiska Klubben sa...

anonym: hälsa Gun!
tantrikblog: tack för feedback, hälsa Jenie!

Gotiska Klubben sa...

hej robert,
jo- det var en jäkla fin recension. så roligt för mig att någon kan
intressera sig så för mina bilder. jag klarar inrte kommentera det du
skrivit, men kanske krakow ... jo, jag tänkte lite på hitchkock (kan ej
stava) för såg filmen med utsikt mot en fasad o allt som hände i de olika
fönstren. har en liten idé om att göra det i akvarell så smånigom
blir också lite nyfiken på vilka bilder du tyckte inte platsade på
utställningen ...!
tack än en gång för de fina orden!
Ljus hälsn lars

----------------------------------------
> From: laxholmen@telia.com
> To: lars_lerin@hotmail.com
> Subject: Fw: Krakov - Marocko - HSB - Sibirien - Björkskog
> Date: Wed, 22 Oct 2008 21:17:12 +0200
>
>
> ----- Original Message -----
> From: "Skafto.net"
> To:
> Sent: Wednesday, October 22, 2008 1:01 PM
> Subject: Krakov - Marocko - HSB - Sibirien - Björkskog
>
>
> Hej Lars
>
> Grattis till din fina utställning på Waldemarsudde.
> Funderade lite över dina akvareller på min blogg, Gotiska Klubben:
>
> http://goterminnen.blogspot.com/2008/10/lars-lerin-p-valdemasrsudde-2008.html
>
> Vore kul om du läste det. Om nåt stämmer eller om det kanske är
> är uppåt väggarna. Vore också kul om du ville kommentera
> på bloggen.
>
>
> Hälsningar
> Robert Boström

Turtlan sa...

Hej där!

Jag är också en stor vän av Lerins konst! Så klockrena och härliga!

De där HSB husen åker jag förbi då och då på jobbresor och varje gång tänker jag på hans bilder därifrån.

Svårt förklara men hans bilder tar tag i en!

Har Du varit på Laxholmen I Munkfors och sett hans utställning där?
Mycket värt ett besök!
Inte långt därifrån ligger en annan pärla, nämligen Alma Löövs museum i Östra Ämtervik. En fin liten konstrunda kan jag lova!

Två tips från en Värmlänning!

// Turtlegirl

Gotiska Klubben sa...

Tack Turtlegirl: alla tips från Värmland har högsta prio

Har varit på väg. Hela livet.
Till Värmland. Verkar vara ett riktigt land.

Skulle också vilja se Lerins HSB-hus - de är nåt av det "värsta" jag har sett...ja, dom är svåra att förklara, såg liknande hus på liknande sätt i Bromma i min ungdom...

ska googla Alma Lööv...Alma, haha, om du bara visste...Turtlegirl

Turtlan sa...

Vet är det jag ska veta? *L*

Värmland är verkligen ett riktigt och vackert land. Vill Du ha fler tips så finns det!

För att inte göra Dig alltför besviken så är några av husen rivna.... dyrt för kommunen ha en massa tomma lägenheter.
Men mycket finns kvar och annat där i centrum av orten.

Jag kommer inte därifrån själv men de påminner också mycket om de "HSB hus" som fanns nära där jag växte upp i en annan mindre stad.

Såg Du TV dokumentären om Lars Lerin på TV för några år sedan?
Den borde gå i repris nu....
Så bra!!!

Ha dä gôtt från mig!

Gotiska Klubben sa...

Jo, min mormor hette Alma...så dumt skrivet av mej...jo, du får gärna ge fler Värmlnadstips...typ fem dagar i Värmland: gott och vackert, klokt och skönt, kul och spännande. Lekvattnet, badade vid Lekvattnet när jag var liten.

Kanske skulle skriva en grej om allt jag inte kan om Värmland.

Har inte sett denna dukumentär om Lerin. Ser inte på TV. Hela livet borde gå i repris. Ska se den om jag hittar den.

Hittade en artikel på SVD Om Lerin och Waldemarsudde: http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_1869485.svd

kl 0633 - Orustbergen, för en kort stund, ljussatta av Inge Schiöler.

Anonym sa...

det var kul att läsa att övriga i Sverige nu har upptäckt det vi i Värmland har vetat i 20 år men för ca fyra år sedan small
det bara till.

Om du inte har en bok som heter lars lerin utgiven i samband
med hans utställning på nordiska akvarellmuseet. Ligger i Skärhamn tror jag skaffa den finns att beställa från museet kostar 310 kr det är en tjock bok med bara bilder utgiven som en sorts katalog över utställningen
där.

Det säljs ganska många tavlor av lars lerin på Fastberg & Söners
auktioner men priserna är överlag höga mellan 140000- 350000 kr beroende på storleken

Om du intehar varit i Munkfors och tittat och du gillar Lars lerins verk åk dit till sommaren bra semestertripp på en dag det är fler bättre och större än Waldermarsudde
andra bra böcker är Tillbaka + Här slutar allmänn väg

//Ingemar

Gotiska Klubben sa...

Tack Ingemar, ser fram emot att åka dit! Ska försöka Tradera alla böcker av Lars Lerin, i alla fall de som skildrar Lofoten och svensk natur. Tack för Vinterbrev, vilken sanslös bok!

Anonym sa...

Priserna blev fel skall vara 140000-35000 kr men vi kanske hamnar på felskrivningen snart vem vet allmän blev felstavat får skulla på att jag är ordblind

Anonym sa...

Hej!

"Defektsökeri

Kliniskt småsmutsig

Magisk kallvarm hypernärvaro"
Aj, så himla träffande. Och jättebra recension...
Har du besökt Laxholmen än?

Allt gott! Åsa

Gotiska Klubben sa...

Tack Åsa. Undrade först vad det var för konstiga ord du skrev. Kom sedan på att det var mina egna. Måste ha varit berusad när det där skrevs.

Funderar på att åka till Laxholmen i augusti.

Anonym sa...

Hej igen, ha ha, ibland kan alhokol lyfta fram positiva ting också... Jag rekomenderar Laxholmen till alla, Lerins permanenta utställning är verkligen värd ett besök! Helt andra lokaler än på Waldermansudde, men det häpnadsväckande är att tavlorna gör sig lika bra på båda ställena.

Åsa