torsdag 28 januari 2010

Historier från Beckomberga Sjukhus (7)

Mattias William-Olsson 194?-1976
"Mattias William-Olsson, den leende unge mannen med ett nytryckt nummer av Puss i händerna, var den viktigaste av gatuförsäljarna, berättar Carl-Johan De Geer."
ref: Puss kysser ingen

Mattias öppna vänliga ansikte. Hans reserverade finurliga leende. Han skulle kunna ha pluggat på Chalmers. Lite av en ingenjörstyp. Häftigt att finna denna bild på Nätet. Det är svårt att minnas Mattias. Försök...


Mattias, mötte honom första gången nere i kulvertarna på Beckomberga Mentalsjukhus. Vi kom med hissen från var sitt avdelningskök på "Stora Mans" och stod och väntade på patientenras mat som kom åkande genom kulvertarna med ett långt tåg av små skramlande vagnar bortifrån storköket. Det stod två finskor där också och väntade. De talade med varandra på finska. Så Mattias och jag började tala lite förstrött med varandra. Efter några minuter insåg jag vem han var och sa:
- Va fan, det är ju du som säljer Puss!
- Jo, det är nog jag, log Mattias.
Han var tio år äldre än mig. Kanske mer. Minns inte. Jag gillade honom, beundrade kanske det heter. Mattias var lång och hade ett stort huvud och så ut som ett förvuxet barn. Rätt så jordnära, underfundig, mkt hjärta. Alltd vänlig. Konstig humor hade han. Jag hade sett honom flera gånger på inne i stan, på Moderna Museet, eller utanför NK. Och i Kungsan på väg in till Operabaren. Eller på Stureplan, på väg in till Sturehof. Alltid med en plastpåse full av Puss. Alltid brölande, liksom halvsjungande...en hög och gäll röst som fortsatte i all oändlighet, som en lång och utdragen lite parodisk avslutning på en aria: pööö-uuuuu-uuuuuuuuuuu-uuuuu-uuuuuuu...ssssss.

Han liksom sjöng som en brölande fågel när han ropade ut P-ooooo-uuuu...sss-sss-sss. Som en skadad ...ja som en skadad och barnslig fågel lät han när han gav melodi åt sina fyra bokstäver. Han gick omkring i centrala Stockholm och sålde Puss till vem som helst. Hade man sett honom en gång glömde man honom aldrig. Många ansåg honom vara knäpp...men han sålde bra.

Mattias sålde alltså tidingen Puss på Stockholms gator och krogar och bodde i ett kollektiv i Bromma som hette Vita Hästen. Mattias dog, sägs det, av en överdos 1973. Så tidigt? Jag undrade vart han tog vägen. Först många år senare reda på att han hade dött av en överdos - eller av självmord. 1976-77, tydligen. Det är för jävligt. Som jag minns Mattias var han varken narkoman eller självmördare. Men allt verkar möjligt.


En annan gång mötte Mattias på Moderna Museet. Det var väl i slutet av 60-talet. Jag var rätt på gasen. Han presenterade mig för... "här är en vandal som heter Pontus". Kan det ha varit Pontus Hultén?

Mattias visade mig en affisch i blått...blålila...utanför Modern Museta. Den satt på en vägg i cyckelbåsen bakom Konsthögskolans elevbostäder...huset i backen, på vägen ner till bron. På affichen meddelades att en anarkistisk demonstration skulle hållas i Kungsträdgården:

10000 japanska anarkister
är på väg tll Kungsan
- är du redo?


Texten illustrerades av en bild i blått eller lila, där militanta japaner, tio om tio, paraderade i ordnade kolloner fram mot polisen. De hade bidlar i pannan och långa stänger sträckta framför sig.

Japanska anarkister var på den tiden kända för sin respektlöshet gentemot polisen, samtidigt som de inom gruppen hade en närmast fanatisk diciplin. Lars Hillersberg var antagligen den gjort affischen. Om han ville skämta eller skrämmas vet jag inte.

Appropå Asien och Hillersberg hörde jag en historia för några år sedan. Här.


Pontus Hulten: 1 2 3


Mathias William-Olsson
Fakta runt omkring vittrar sönder, men människorna glömmer man inte. Mathias var en stjärna. Han kysste alla! Han var hjärtat på jorden. En av världens främsta gaturförsäljare, en anarkist i ordets mest humanistiska betydelse. En konstnär i livet. Om ändå minnet ville var mig behjälpligt. Men jag hittar inget mer just nu...

Leif Katz: "Mattis dog inte 73 utan lite senare, 76 eller 77. I en överdos, någon försedde honom med ett opiat av något slag, och det var han totalt ovan vid. Jag hörde på någon konstig omväg att när han började dö drog alla dom nyvunna vännerna. Han var så klart missbrukare, men vitt vin var hans drog, och mer i förbigående lite centralstimulantia och lite röka. Han var en god människa. Och kolossalt besvärlig, men det gjorde inget."

Runa G: "Gjorde Mattis något annat konstnärligt än att sälja Puss? Finns det några fler bilder av honom?"

Leif Katz:
Nä, Mattias drev mest omkring. Han stog modell på konstskolorna. Hans bröder Pierre och Gabriel kan ha bilder, och Carl-Johan de Geer. Jag har inga.

(En av bröderna ville berätta mer, IRL inte på mejl. 20090815)

14 kommentarer:

katzkatz sa...

Mattis dog inte 73 utan lite senare, 76 eller 77. I en överdos, någon försedde honom med ett opiat av något slag, och det var han totalt ovan vid. Jag hörde på någon konstig omväg att när han började dö drog alla dom nyvunna vännerna. Han var så klart missbrukare, men vitt vin var hans drog, och mer i förbigående lite centralstimulantia och lite röka. Han var en god människa. Och kolossalt besvärlig, men det gjorde inget.

Gotiska Klubben sa...

Tack för det, katzkatz! Det var kul att du skrev detta.

Mattias sätt att sälja Puss på Stockholms gator var konst nog. Och hans skruvade röst som steg upp i fasett när han ropade ut Puuuuuuus, det är oförglömligt. Så också hans vänlighet och humor.

Men...en fråga, gjorde han nåt annat konstnärligt. Målade? Skrev? Finns det nåt mer foto av honom?

katzkatz sa...

Nä, Mattias drev mest omkring. Han stog modell på konstskolorna. Hans bröder Pierre och Gabriel kan ha bilder, och Carl-Johan de Geer. Jag har inga.

Gotiska Klubben sa...

Ok, tack.

petrow58 sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
petrow58 sa...

Tog bort min kommentar,skrev ju på tok fel..Men vill mest säga att ni som skriver/beskriver,,gör det med sådan känsla och inlevelse,så man nästan känner sej närvarande..Tack från Peter..Otroligt intressant allt som tass :D upp här

Gotiska Klubben sa...

tack petrow58!

Ska städa upp i denna tråd. Det dräller av stavfel, men felstavade minnen är likväl minnen.

Funderar på att lägga in Katz text i huvudtexten. Vet inte.

petrow58 sa...

Ja Felstavning av minnen,är likaväl minnen,bra skrivit.Finns/Har funnits värre saker i Livet än Felstav" :P Och Ja varför inte lägga in Katz text i huvudtexten..behöver inte vara helt fel :D Tack för ordet,ha de bra och gott/Petrow58

Barbastark sa...

Mattias William-Olsson avled den 20/12 1975 han var då skriven på Engelbrektsg 31.
Källa: Sveriges Dödbok 1947-2006

Gotiska Klubben sa...

Tack Barbastark!

35 år sedan. Jösses.

Anonym sa...

Kände en Karin William-Olsson, från Bromma. Kanske var det en syster till Mattias.

Undrar f.ö. vad som har hänt med Gotiska Klubbens blogg?

Anonym sa...

Mattias var en i alla avseenden kär vän, vi återfann varandra ofta. Haydn och sex var vår speciella kombination. Han var inte narkoman men gravt alkoholiserad och efter vad jag hörde hade han leverskador i slutet av sitt liv. Hans öppna, oförställda vänliga nuna dolde en sorg som jag aldrig redde ut var den kom ifrån.

Anonym sa...

Väldigt länge sedan du skrev något här. Tittar du fortfrarande in på bloggen ibland?
Har läst detta inlägg otaliga gånger och jag kan inte bärga mig längre, vad hände i kulvertarna? Väntar med spänning!

Tommi Uschanov sa...

År 1995 köpte jag i Helsingfors en begagnad LP-skiva (Charles Ives stråkkvartetter nr 1 & 2) på vars bakpärm står det i stora kantiga bläckbokstäver: "Mathias William-Olsson". Alla dessa år hade jag föreställt mig en ålderstigen finlandssvensk gentleman, och bara nu kom jag på idén att googla. Kunde aldrig ha anat hans historia eller att han avled redan i mitt födelseår.

Puss är inte särskilt känd i Finland, men tillfälligtvis blev jag vagt medveten om den redan i barndomen via en av min pappas konstböcker, som innehöll en litografi av Puss-kretsmedlemen Mona Huss Walin.