"När massemigrationen från Sverige till Amerika kommer på tal – i medier, på seminarier, i debatter och även i samtal svenskar och svenskamerikaner emellan – vilar Vilhelm Mobergs ande tung över historieskrivningen. Bilden av emigrationen som huvudsakligen en angelägenhet för jordens döttrar och söner lever kvar. Detta trots att det faktiskt var andra grupper som dominerade emigrationsströmmarna, åtminstone från år 1870: tjänstefolk, entreprenörer och arbetare" Jan-Ewert Strömbäck SVD
Vi som läst Dag Stålsjö och Gustaf Sundbärg vi har vetat detta sedan länge:
Dom glada har lämnat Stockholm
De som lämnade Sverige i slutet av 1800-talet var pissed off på 08-makten, pissed off på 08-kyrkan, pissed off på 08-vasellerna på bruksmonopolen ute i bygderna. Nästa gång vi lämnar Sverige tar vi gränserna med oss! Och aldrig ska vi glömma Monica Zetterlunds underbara rolltolkning i Wilhelm Mobergs fantastiska epos.* * *
Gustaf Sundbärg: "Det svenska folklynnet"
Eftersom vanliga svenska förlag vägrar att ta sitt samhällsansvar och inte vill ge ut Det svenska Folklynnet, kan den i stället köpas på antikvariat eller på Sverigebutiken. Man kan anta att Sverigebutiken och dess associerade även kommer att ta hand om andra svenska skatter: Ferlin, Fröding, Karlfeldt, Sjöberg, Bellman, Taube, Dan Andersson. Då har Svensk Borglighet & Socialisterna fått som de vill.
4 kommentarer:
Piinsamt.
92% av utvandrarna var bonnläppar, 1% var ”entreprenörer” (drivna och självmordsbenägna individer) från landet och resten var kriminella enligt dödböckerna.
Du som annars verkar vara en påläst och klok svenne måste veta hur en metropol fungerar?
Att prata om ”Stockholmare” är lika dumt som att försöka sätta etiketten ”New Yorkare” på någon -dom finns inte!
Helt ovetenskapligt gissar jag att det finns 4000 personer i Stockholm som är fjärde eller t om tredje generationens Stockholmare, själva grejen med en storstad/huvudstad är att alla kommer från någon annanstans. Din ”08-makt” är alltså bonnläppar som yra av storstadspulsen och alla rulltrappor missbrukar sin makt. Ingen politiker i Stadshuset eller i Regeringen kommer ursprungligen från Stockholm. Tänk om, tro rätt, tro fel, tänk rätt.
/en av de stolta fyratusen
Du talar om härkomst, jag om Maktens och Kulturens påverkan.
Precis som det gamla uppkäftiga Rom, eller New York, eller vilken Metropol eller centralmakt som helst, formar sina invånare efter sina egna behov, påverkar en maktkoncentration som Stockholm sina invånare och skapar en slags anda....den så kallade 08-andan.
Och den gillar vi - eller inte.
- - -
Vem i Rom brydde sig om härkomst när Gladiatorerna slog ihjäl varandra på Colosseum? Inte romarna i alla fall. "Romare" symoliserar alltså i detta fall "en grupp av människor" som bara bryr sig om underhållningen i sig. Klart det fanns invånare i centrala Rom som hatade cynismen på "Collosseum" och som i detta fall kanske inte var "typisk romare".
När jag bodde i Rom mötte jag intellektuella som avskydde dagens fotboll och jämnställde den och dess huliganer med forna tiders figther på Colloseum.
- - -
När goterna erövrat Rom ville de knappt umgås med de ytliga och överstilliserade romarna, de föredrog tärningspel med varandra i lundarna i stadens utkanter.
Horatius insåg samma sak och lämnade stan så fort det bara gick.
Har svårt att tänka mig en enda smålänning som säger om Stockholm: - Oh du, min hjärtas stad, du stora himmelska vänlighet runt Stureplan, här vill jag leva i all evighet!
Nej, städer, och Stockholm i synnerhet, är nog något vi lämnar om vi kan - så fort vi fått betalt.
Ja det är sant, en stad lämnar man så fort man har råd!
För de "hembygdslösa" alltså de som inte har något landskap eller liten håla eller hemland att återvända till, blir det ett stort problem. -Va fan ska man ta vägen?
Staden som hem är förlorat, och i händerna på människor som längtar tillbaka till någon annanstans. Dom kan aldrig älska staden och de måste ta stoltheten och kärleken ifrån alla som tror att det finns något kvar.
Du vänder staden ryggen för att de har tvingat dig att spotta på den.
/en av de stukade 4000 tusen
LONDON Den gamla eken vid Kensington Park Road tycks viska något till mig där jag sitter under trädet och skriver dikter i min slitna svarta anteckningsbok. Och jag funderar över naturens roll i den språkligt utmanande lyriken. I min egen diktning strävar jag alltid efter en kollisionsliknande effekt mellan stad och provins, som till exempel i den här dikten som jag kallar Ånger.
"Ånger"
Cirkus
och svettkåt soul
en fuktig fond
mot mitt svidande
mörker
som prasslar
och svider
och river hål i allt
som lever
kunde jag slita av mig skallen
skulle jag plantera klumpen
i syrerik mylla
och se den växa
till himlen
ett träd av besk gårdag
/Andres Lokko
Skicka en kommentar