onsdag 21 januari 2009

De legendariska åren...

"Det var en jävla kick för mig att spela in Jailbird Singers" Anders Burman 2007

"Många av Metronomes artister är döda: Quincy...Cornelis...Fred Åkerström. Senaste åren har Anders Burman sett Bernt Staaf, Kenta...Charlie Norman, Monica Zetterlund och Östen Warnebring gå bort.

- Ja, också "Korpen" som dog för några år sedan. Jag var på hans begravning, säger Anders. Den han talar om är Karl-Åke Johnsson i Jailbird Singers. Trion som förmodligen är Metronomes och Anders Burmans mest osannolika fynd. Under ett par månader 1964 gick de från tjyveri till artisteri. Ena veckan satt de i fängelse och nästa satt de på Svensktoppen."


Håkan Lagher

Ovan citat är hämtat från Håkan Laghers & Lasse Ermalms slutsålda och mycket läsavärda bok, De legendariska åren - Lyssna! - utgiven av Premium Publishing 2007. Metronomes legendariske producent Anders Burman och Håkan Lagher fortsätter berättelsen om Jailbird Singers så här:





Där björkarna susa
"Tjugoen veckor i sträck lyssnade några miljoner svenskar varje helg till tre före detta bankrånares och checkbedragares ljuva stämsång i Där björkarna susa. Gruppens reportoar bestod av, en i ordets rätta bemärkelse, salig blandning av religösa sånger, skillingtryck och nyskrivna texter av Cornelis."



Tony, Korpen och Masen
"Jailbirds Singers bildades av tre interner på Långholmens fångvårdsanstalt, som den hette på den tiden. Någon av de andra internerna tyckte att trion borde upptäckas även utanför murarna och på MÄRKLIGA vägar kontaktades Anders. Han åkte ut till Långholmen och lyssnade på gruppen."


Cornelis Wreeswijk och Mördar-Anders
"- De sjöng Jungman Jansson och några andra låtar för mig, säger Anders. Hootenanny Singers var ju populära då så jag tänkte att det här kanske kan bli något. Men de behövde fler låtar. De låtar de hade själva och spelade var Barnatro, Ovan där och några andra kristna låtar. Som tur var hade jag Cornelis och han blev intresserad av killarna och skrev några texter, Mördar-Anders, Rulla på och andra som blev väldigt bra.


Rune Persson - ljudteknikern
Internerna i Jailbird Singers lyckades få permission för att spela in i Metronomestudion. En aprilmorgon åkte de från Långholmen i sällskap av två civilklädda poliser.
- Poliserna satt med hela tiden under inspelningen, säger Rune Persson, ljudteknikern. Vi gjorde tolv låtar på en dag, direkttagningar. Det var en lugn atmosfär, inget spänt, och poliserna var trevliga, men det var en ovanlig situation."


Tom Paley - The banjo-man
"Anders spetsade Jailbird Singers akustiska ljudbild med fyra studiomusiker, bland annat banjospelaren Tom Paley, som bodde i Sverige just då. Paley hade en kortlivad duo med Woody Guthrie men är mest kända för sin medverkan i New Lost City ramblers, en av de grupper som var med och initierade den amerikanska folkmusikvågen i slutet av 50- och början på 60-talet."


Börje "Tony" Granqvist 1939-1965
"- Den verkliga begåvningen i Jailbird Singers var Tony Granqvist, leadsångaren, säger Anders. Tony sjöng med känsla, själfullt, det var lite Elivs-stuk på honom. Han var den stora stjärnan i bandet, de andra var väl lite si så där. Han hade kunnat bli något stort men dog tidigt i cancer. han fick en feldiagnos i fängelset det upptäcktes inte att han led av cancer. Så har jag i alla fall fått det berättat för mig. När Tony dog kom Peter Carlsson, Blå Grodorna, in i stället. han brukar än i dag göra ett potpurri med Jailbird-låtar i sina föreställningar."


Gröna Lund 1964
"Jailbird Singers dansade en sommar, de spelade på Gröna Lund och turnerade i landet. Hösten 1964 spelade Anders in en solo-EP med Tony Granqvist. Han var väldigt sjuk, "nästan döende", enligt Anders, under inspelningen."


Karl-Åke "Korpen" Johnson 1941-1998
"- Det var en jävla kick för mig att spela in dem, säger Anders. Hela gänget, med sina tjejer, var hemma hos mig när jag bodde i Rågsved och det var en trevlig kväll. Underbara förbrytare, som var begåvade. Den som verkade absolut trevligast, "Korpen", var givetvis den svårast kriminelle. Vår gamla kassörska älskade honom. "Åh, han är så trevlig, ´Korpen´, han var här och hälsade på i dag, åh, han är så gullig den pojken". Då visade det sig att han var på rymmen och var uppe hos oss och lyckades få ut ett förskott."


Tusen dagar härifrån

"En kille som lyssnat en del på och inspirerats av Jailbird Singers var Per Persson."



Thore "Masen" Eliasson
Kommentar till De legendasiska åren: En trevlig beskrivning av Jailbird Singers av Håkan Lagher. Tyvärr näms inte Thore "Masen" Eliasson i porträttet. Lite orättvist tycker Gotiska Klubben, eftersom Masen ännu lever och kanske är den i Sverige som vid sidan av Anders Burman kan berätta mest om både Jailbird Singers konstnärliga och privata mission. Gotiska Klubben kommer därför att göra en intervju med Thore Masen Eliasson under våren 2009.

DRÖMMEN är att samla Thore, Tom och Anders i samma rum och spelan plattan om och om igen. Det vore nåt. Först då kan vi börja snacka om en spelfilm om Jailbird Singers och om en nyinspelning av Tjyvballader och Barnatro


De legendariska åren
Text: © Håkan Lagher & Lasse Ermalm, Premium Publishing, 2007.
Bilder på Jailbird Singers: © Tidningen Se, 1965


Ref: Gotiska Klubben: Jailbird Singers
Ref: 60-tal 60-talet 1964 1965 1966 John Holm Siw Malmkvist Pugh Owe Thörnqvist Ola Magnell kåk kåkfarare fängelse brottsling

Did William Shakespeare write in swedish?

Carl-Göran Ekerwald
Jo, mycket tyder på det. På svenska, danska, norska eller på någon slags nordiska. Här följer några rader, ja ren poesi faktiskt, av Carl Göran Ekerwald, från hans bok

"Shakespeare - liv och tänkesätt"

"Han heter Shakespeare. Han som skakar spjutet. I uppror mot människans villkor. Och som en besvärjelse - var finns den kärlek som försonar motsägelserna!

Han skakar spjutet. "Be for death", ropar han. Var beredd att dö. Du har bara en dag kvar att leva. Vakna då äntligen.

Namnet har någoting vikingamässigt över sig. Och man blir inte förvånad över att i texterna träffa på fostbrödarlag - man blandar blod under jordtorvan och svär att hämnas varandras död.

Man möter besvärjelsescener - hur man naken uppe på ett fjäll mitt i smällkalla vintern förbannar sina fiender - och man är mitt inne i den norska Frostatings-lagens beskrivning av hedniska sedvänjor.

Det flyter mycket blod i Shakespeares dramer. Där finns samma fascination inför striden som i de isländska sagorna. Samma detaljrikedom i skildringen av fysiska skador. Och bland personer som burit namnet Shakespeare var det en på 1200-talet som blev hängd. En annan lyckades undkomma galgen genom att fly. De hade bott i den del av England som hette Danelagen och som i tvåhundra år styrdes av danska vikingar. Shakespeare använde själv ordet "danskers".


Carl-Göran Ekerwald
Det är allmänt kännt att dialekterna i det forna Danelagen innehåller en mängd med ord och vändningar av nordiskt ursprung. För en nordbo som läser Shakespeare är detta inflytande uppenbart. Han är vid sidan av Joyce den mest "skandivaniserade" engelskespråkige författaren. Själva språket och tonen gör att Shakespeare kommer oss nära.

Barn kallar han "barns". Skura heter "scoure". Troll heter "trull". Prata heter "prate". Gröt heter "groat". Plocka heter "pluck". PISSMYRA HETER "PISSMIRE". Sommar heter och skrivs "sommer". Kungen är vild - "o thou vilde king"

Att blod heter "blood" förvånar inte. Men att Shakespeare rimmar "blood" med "good visar att han uttalade ordet "blood" ungefär som vi uttalar ordet.

Hans uttal har överhuvudtaget varit bondskt. han rimmar t ex "puck-luck...gone-done...can-swan...lass-was...move-love...stood-flood...mind-Rosalind...unkind-wind...find-Rosalind..."

Det förefaller som om Shakespeare uttalt "flood, find, mind" som vi orden "flod, finna, minne"

Om möjligt ännu närmare kommer han i olika uttryck. Vi säger "väl och ve" Shakespeare "Weal or woe"

Vi säger "om jag visste". Shakespeare: If I wist..."

"Vi vet inte" blir till "we wot not"

Man driver gäck med någon, och han blir en "gäck...becomes the geck".

Trumpter härbärgerar förebud om blod och död..."those clamorous harbingers of blodd and death..."

Att vara vrång heter "be wrangling". Ingen bot heter "no boot". Dimma heter "dimme". Stupa heter "stoop".

Carl-Göran Ekerwald
Listan kunde göras lång. Och dess betydelse är inte bara att visa närheten mellan det nordiska och Shakespeare - den klarlägger också ett socialt sammanhang. En författare som så envetet gör bruk av lantortsbefolkningens ordval ocxh uttal kommer inte från engelsk överklass. Shakespeares språk bekräftar riktigheten i Carlyles ord om honom: "Den där bonden från Stratford" En fattig, oskolad landsortsbo som fann en utväg att vidga sina vyer utöver mat för dagen."


Text ur biografin "Shakespeare - liv och tänkesätt" av Carl Göran Ekerwald. Norsedts förlag, 1998.
Källhänvisningar till citaten återfinns på sid 267.
Vore skoj om någon vill kommentera denna text. Det sensationella är inte bara texten i sig, utan att ingen i 08-Sverige verkar bry sig.
Ref: SSD

söndag 18 januari 2009

Jailbird Singers - diskografi

Tjyvballader och Barnatro(LP)
Jailbird Singers - diskografi
1964, Metronome, Sverige: en LP, tre EP.

1965, Metronome, Norge, två singlar; samt Tyskland, en singel.

1967, XX, Sverige, Jailbird Singers återuppstår, ett antal sivor utges.



Jailbird Singers på Metronome

Sverige:
EP: MEP 9119 1964 Jailbird Singers Där björkarna susa/Only If You Praise The Lord/Jungman Jansson/Give me That Old Time Religion
EP: MEP 9126 1964 Jailbird Singers Laredo/Mördar-Anders/Rulla På,Rulla På/En Öl Till
EP: MEP 9123 1964 Tony Granqvist Din Tur/Vägen Till Regnbågen/Var Fanns Du Då/Vårda Henne Väl
LP: MPL 15165 1964 Jailbird Singers Tjyvballader Och Barnatro

Norge:
J 670 1965 Jailbird Singers Där bjorkorna susa/han har öppnat päreleporten
J 670 utgavs även i Tyskland.
J 676 1965 Tony Granqvist Din Tur/Vägen till regnbågen
J 683 1965 Jailbird Singers Jungman Jansson/En öl till
Relaterat: (J 677 1965 Cornelis Wreeswijk Brevet från kolonin/Mördar-Anders

Källa: Metronomes utgivning 1949-1983, De legendariska åren, Håkan Lagher och Lasse Ermalm, Premium Publishing, 2007.
Jailbird Singers - Tony Granqvist


LPn Tjyvballader och Barnatro, 1964
Producent: Anders Burman
Tekniker: Rune Persson
Foto: Bengt H. Malmqvist
Skivbolag: Metronome MPL 15165, 1964

Format: LP





Sid ett:
1. Mördar-Anders (Tony Granqvist - Cornelis Wreeswijk)
2. En öl till (Tony Granqvist - Cornelis Wreeswijk)
3. Där björkarnas susa( Victor Lund - Oskar Merikanto)
4. Han har öppnat pärleporten (trad arr.Tony Granqvist)
5. Precisous Loord take my hand (trad arr.Tony Granqvist)
6. Jungman Jansson (text - Dan Andersson)


Sid två:
1. Laredo (Tony Granqvist - Cornelis Wreeswijk)
2. Give Me That Old Time Religion (trad arr:Tony Granqvist)
3. Ovan där (trad arr:Tony Granqvist text: Ivar Lindestad)
4. Barnatro ( Gunnar Dahl)
5. Only if you praise the Lord (trad arr:Tony Granqvist)
6. Rulla på, Rulla på (Tony Granqvist - Cornelis Wreeswijk)

Jailbird Singers
Bandets medelemmar hette Börje Granqvist, Åke Johnson och Tore Eliasson. Deras artistnamn var Tony, Korpen och Masen.

Cornelis Wreeswijk och Tom Paley
På fyra av låtarna spelade den amerikanske musikern Tom Paley banjo och bluesgittar. Dessa låtar är förmodligen medproducerade av Cornelis Wreeswijk. (Sid a: låt 1 och 2. Sid b: 1 och 6.)

* * * * *

Där björkarna susa - EP

Producent: Anders Burman
Tekniker: Rune Persson
Foto: Bengt H. Malmqvist
Skivbolag: Metronome MEP 9119, 1964

Format: EP


Sid A:
1) Där björkarnas susa (Victor Lund - Oskar Merikanto)
2) Give Me That Old Time Religion (trad arr:Tony Granqvist)

Sid B:
1) Jungman Jansson (text - Dan Andersson)*
2) Only if you praise the Lord (trad arr:Tony Granqvist)




På norska och på tyska
Där björkorna susa ges 1965 ut på tyska och norska.











På CDd finns låtarna från Tjyvballader och Barnatro, samt ytterligere fyra låtar med Tony Granqcist:
Din Tur
Vägen Till Regnbågen
(skriven till Tony Granqvist av Cornelis Wreeswijk, sisa raden i Wiki )
Var Fanns Du Då
Vårda Henne Väl

Dessa låtar gavs ut på en separat ep 1965, enligt dalmas som också säger att Thore Masen Eliason startade ett nytt Jailbird Singers 1967:

DS28 JAILBIRD SINGERS

Älvor finns dom (Erik Ingvar Bergman)
Din tur (Sid Tepper - Roy C. Bennet - Cornelis Vreeswijk)

DS32 JAILBIRD SINGERS
Allt vad jag blir (Lars E. Carlsson - Magnus Lind)
Från Frisco till Cap (Ernst Rolf)


Dessutom finns det två ytterligare singlar, tror jag, som ges ut innan genombrottet. Vi är inte säkra här.

onsdag 14 januari 2009

En grisfarm på Golanhöjderna

"Många av mina bästa vänner har varit rasister. Och då är det inte kultureliten från Peking eller New Delhi jag syftar på. Inte heller rastafarikillar eller afrikaner. Nej, för tusan, jag tänker på två kompisar från 80-talet. Två moderna och framgångsrika semiter från Brooklyn i New York City. Den ene var jude. Den andre var arab. Dom var alltid i luven på varandra. Till slut, på min inrådan, slutade vi att umgås samtidigt alla tre. Det funkade liksom inte. Det blev för påkostnade. Deras eviga gräl stal mina lungors luft, ungefär som nyhetssändningarna de sista tjugo åren stulit tv-tittarnas livslust och energi. Den sista gången vi möttes alla tre tillsammans sa jag till dem:
- Hörrni grabbar, det enda som kan rädda Israel, arabvärlden och Palestina från en katastrof är att man placerar en grisfarm på Golan Heights. Eller mitt inne i Jerusalem.
- Why, tell me why?
- Yea, tell us!
- Jo, då skulle både judar och araber tillsammans kunna rusa nedför kullarna, eller springa genom gator och torg och bli varandras kompisar igen. Ett gemensamnt hatobjekt skulle vitalisera ert umgänge och hjälpa er att inse att det finns fler gudar än era egna.
- How Interesting, sa den ene som var uppväxt i London.
- You got it! sa den andre. Han svarade ofta med titeln på en poplåt.

Ja, båda newyorkkillarna tackade mej för mitt uppriktiga engagemang i denna djupt tragiska konflikt som växelvis pågår i Gaza, Hebron, Jerusalem, Tel Aviv eller på Västbanken eller Golan. Med åren har jag fundernat och kommit fram till att denna fredsidé kanske kan kompletteras med att Kina, Vietnamn eller Indien börjar medlar mellan dessa folk. Västvärlden har nog gjort så gott de kunnat, men det har inte riktigt räckt..."

Det var Runa Goterman, eller möjligtvis Hakan Rovhal, som berättade denna historia för mig. Det var på Monko.klubben förra året....

Nedan följer två reportage: ett om demonsterande judar i New York, och ett annat om Hamsas och islamister.







Avslutningsvis vill vi puffa lite för en kärlekssång av Johnny Bode, kanske mer aktuell än nånsin.
Ref: Dn Dn Aftonbladet Aftonbladet DN

onsdag 7 januari 2009

tisdag 6 januari 2009

Ebba Lindqvist - när hela havet stormar

"Vi som är födda vid havet,
var vi bor gör detsamma.
Det blåser alltid en vind
omkring vårt hus."


Ebba Lindqvist 1908-1995
Ebba Lindqvists språk är ungefär lika enkelt och otvunget som när Wisława Szymborska blåser ut röken från en nytänd cigg. Mest lättillgänglig blir hon när hon diktar om livet i Bohuslän. Om havet. Om människorna som bor där. Om vinden, de karga klippornas eviga kärlek. Ebba Lindqvist är inte bara en av 1900-talets mest centrala lyriker, vars dikter tonsätts på löpande band, hon är också en av de få kustnära poeter som kan klappa Evert Taube på axeln och säga:
- Du och jag, Evert, vi kan ungefär lika mkt om fiskarna och havet. Du ditt, och jag mitt.

Ebba Lindqvists dikter talar för sig själva. Det känns fånigt att lägga ord i hennes mun. Hon är ett eget hav av ord och musik. När en Poet vet exakt vad Hon har att säga. Och säger det med en absolut enkelhet. Utan att trixa till det. Då blandas känsla och tanke till en organisk massa. Orden liksom småsjunger fram sig själva. Dikterna skapas av en naturlig och underliggande ström. En skön våg som bär med sig språket. Så är det med Nils Ferlin och Dan Andersson. Och så är det med Ebba Lindqvist.


Hela havet stormar
Hade alltså en plan. Tänkte sätta upp Ebba Lindqvist dikter ute till havs. Sju gånger sju meter stora plakat. Ute på kobbar. På några fyrar. Och på några skär. Från Inge Schiölers ö, via Hållö och Måseskär, och ända ner till Marstrand. Väl synliga för sjöfarare. Material: segelduk, stormplåt eller granit. Inte fan vet jag. Tänkte söka upp en konstnär i Värmland och be honom bli materialansvarig. Gärna någon som gillar katter & mostrar. Föredrar själv - faktiskt! - hundar. Och dikterna skulle enbart sitta uppe över vintern, under lågsäsong. Mellan 19 oktober och en kylig morgon i början på mars. Den stora kostnaden, miljonbeloppen, ligger emellertid i att dikterna måste monteras ned varje lördag och sedan sättas upp igen varje måndag morgon - ja, inte ens poesi bör arbeta på en söndag. Så kan vi inte ha det!
- Ett orimligt projket!
- Hur orimligt?
- Lika orimligt som att nån blåser säckpipa på Fuji! (the dream)
- Ja ja...
- Varför då då?
- Och i vilket syfte!

- Tja...för att belysa poesins otillgängliga gömställen i vår kultur. Projektet ingår så att säga i "Nordsjömyten". Men projektet skulle också klart och tydligt synliggöra tragedin hos en kultur som av tradition inte förmår att samsas mot ett yttre hot, eller ens ta tillvara nya tiders möjligheter.


Likt kobbar och skär
möter vi ensamma stormen.
Sån är vår natur.





Gunnar Eriksson
- Jaha. Och hur skulle nu detta öka Bohusläns turism mellan vecka 24 till vecka 36, enligt de EU-anpassade direktiv som gäller för de kommunala turistbyråernas budget? Och med vilken statistik kan du bevisa att vår lokale ICA-handlare eller granitexportör skulle få råd att köpa sig en ännu större Nimbus eller Hallberg-Rassy om dessa dikter nu "sattes ut till havs"?
- Och varför skulle dessa dikter vara allmängiltiga för en turistande kinesisk eller japansk skolflicka? Vem fan i Japan om man får fråga, eller i Scottland, eller på Nya Zeeland...eller på Jylland för den delen, tror du, är intresserad av en poet som enbart diktar om makrill? Makrill på morron, makrill till middag, makrill till kväll. Sommar och vinter, makrill, bara makrill, makrill, makrill!

Claes Fredelius
- Hm, well, mitt bästa svar just hu, Herr Komunalråd, är en utomhuspoet, och en svartklädd och tunn flicka...hennes fyra favvorader av Ebba Lindqvist. Det är mitt bästa svar just nu. Kanske mitt enda nånsin. Nedifrån, skroll upp, ca 3 cm där hittar ni citatet. En sak till: hörde Göteborgs Kammarkör i Lysekils kyrka. Det var rätt så magiskt.


Ett projekt som sjönk till botten
Ack ja. Hur ska detta gå till? Kanske kan vi få låna Nolhotten för att spika upp dikterna? Stellan kunde samtidigt berätta några skrönor från bronsåldern. Skrönan om Greby, skörnan om Skomakaren, hela Tanums Hede verka vara en gammal skröna! Och vem ska finansiera eländet? Vem ska till exempel köra ut turistbåtarna till skären, mitt i vintern? Bara filtarna av äkta Gute ull kommer att gå på en förmögenhet! Och dessa tillstånd? Kommunerna måste antagligen grundluras för att att förmås göra något som är så här komplext och oidylliskt.

Så här tänkte jag då, alltså: Låt oss först ge ut en diktbok med Ebba Lindqvist. "Det bästa av Ebba Lindqvist" För att visa på långsiktigheten i vår otålighet. Och för att presentera Ebba Lindqvist för läsarna med det bästa hon skrivit. I komprimerad form. Typ 17 dikter om Bohuslän. En sån bok finns nämligen inte.

Då kanske kommuner och andra finansiärer skulle mjukna. Så jag kollade med Karl-Axel Wikström på Sällskapet Ebba Lindqvists Vänner:
- Hallå Karl-Axel, jag vill ge ut en diktsamling med Ebba Lindqvistdikter. Är det ok? Jag pröjsar själv. Vill inte ha en spenn av er.
- Vilka dikter då?
- Dom bästa.
- Nja. Vi vill nog hellre att Bonniers ger ut en bok av Ebba Lindqvist.
- Och det ska de göra?
- Vet inte.
- Du vet inte.
- Nej.
- Hur vet du att ett 08-förlag har kompetens nog att veta vilka bohusdikter som ska publiceras.
- Vem vet det då?
- Jag vet.
- Du vet?
- Mm...
- Och vad gör dej kompetent.
- Jag utgår från "den stora vanligheten" inom mej.
- Är det en bra metod?

- Tja, det är en början. Jag väljer ut de tjugotre bästa dikterna av Ebba. Sen skickar jag dem till Gunnar D Hansson och tre andra stadsanställda poeter. Och till 2 ressigörer, 3 kompositörer, 1 körledare och 17 körmusiker, samt 9 utflaggade konstnärer, varav en - vår nye projektledare kanske? - just nu går omkring och blåser säckpipa framför berget Fuji i Japan...jag kan se honom, ho ho...här...på skärmen!
- Vad snackar du om nu?
- Jorå, visst sörru...det där ska nog ordna sig! Och sen snittar vi deras respektive urval till cirka sjutton dikter. Jobbar enbart med Pythagoras nummerologi nuförtiden, förstår du! Konsulterna erbjuds dessutom att lägga till egna favoriter. Och får du med en ung uppstickare som är avundsjuk på Ingvar Oldsbergs "Trevlighetsmonopol" så kanske du får ett nytt TV-program på kuppen!
- Skicka de dikter du avser till oss, så får vi diskutera detta i Styrelsen.
- Orkar inte. Ni har fel attityd. Lägger upp dom på min blogg.
- Nej, det får du inte!
- Tänk bara tanken...ha ha...om Odyssevs skulle segla förbi en av dikterna?
- Jag förstår dej inte.
- Din röst gör mig deprimerad.
- Jasså!
- Din slips gör mig deprimerad.
- Jaha.
- Ta bort den från mikrofoenen då!
- Jasså, ursäkta. Har du nåt mer att säga?
- Jo.
- Vadå?
- Jag vill ge dig en gåva!
- En gåva?
- Jag vill ge dig en gåva som ingen fått förut, jag ger dig min ensamhet
den varar till livets slut.
- Det där är ju Ebbas ord!
- Sätt ut dom på en kobbe då, tjockskalle, så folk hajar det!
- Nu vil jag sluta, det är så otrevligt att tala med dej, Runa!
- T S Elliot?
- Vad snackar du om nu?
- Hälsa polkagrisslipsarna och Josef Frank-trosorna!

- - - - -

Envoi: Vår vän med säckpipan
Gotiska Klubben tar tacksamt emot input till detta evigt havererade projekt: Vänlighet, kunskap eller pengar, helst yen, så att vi åtminstonde får råd att översätta dikterna till japanska så att vår vän med säckpipan förstår vad det handlar om. Låt oss börja om och börja i rätt ende: jag tror att översättningen till japanska kan bli ett genombrott.

We, born at the see,
no matter where we live,
a wind allways blows
around our house...

söndag 4 januari 2009

Tacistus Germania kap 9

Germanernas/goternas gudstro
"Sina gudar håller de inte instängda bakom väggar. Inte heller låter de dem anta mänskliga anletsdrag. Lundar och skogsdungar inviga de för heligt bruk. Och med hjälp av namnen på sina gudar benämna de det hemlighetsfulla väsende som blott deras vördnad låter dem skåda."

I vår tid: ta en skogspromernad, gå på skidtur över fjället, ta båten, segla, paddla, dunk-a-dunk, plocka svamp, gå ut med hunden, plocka blommor, åka skridskor, rida isländsk häst med barnbarnen, åka till skärgården, kusten och havet...små lätta moln

Et cetera.

torsdag 1 januari 2009

Curt Hsons vita pudlar 1966

Vi barn brukade ropa "Piff Paff och Raff!" efter porrkungen när han åkte förbi oss i sin Merca i backen upp mot Höglandet. Curt Hson hette han. Min granne umgicks med dottern till hans nya fru. Curt Hsons status hos Brommas borgarklass var inte speciellt hög. Många år senare kallade dock en av Curt Hson anställda, själv framgångsrik inom finansvärlden, honom för "ett slags affärsgeni". Han menade samtidigt att Curt Hson tyvärr valt fel slags business.

Nej, det kan inte vara så lätt att vara porrkung. Alla jävlas med en överallt. Och få kvinnor gillar den typen av verksamhet. Ska man vara porrkung krävs en absolut trofasthet i sin närhet om man ska orka med omvärldens tryck. Det var väl så Curt Hson tänkte när han köpte sina pudlar.

Att göra två pudlar
- Dina två vita pudlar, har de verkligen kostat 120.000 kronor?
- Nej pudlarna kostade bara 6000 kr styck! svarade Curt Hson.
- Och resten, vad var det för pengar du talade om...?
- Transporten...den i all hast chartrade jumbojeten från USA, med piloter, djurläkare, hundskötare och kabinpersonal, det var det som kostade skjortan! Samt limosinen från Göteborg till Stockholm...

( Ur en intervju från tidningen SE, 60-tal)